Det kanske inte var en så stor chansning att Sara Bergmark Elvgren och Karl Jonssons Vei skulle falla mig i smaken. En nytolkning av asamyterna ur ett jätteperspektiv med lagom mycket snusk och våld är som om de skräddarsytt den helt för mig.

Men Vei gjorde något mer av sin på ytan coola premiss. De berättade en historia om kärlek, svek, öde och kostnaden av att gå emot omvärldens förväntningar och den ibland ännu högre kostnaden att gå emot sig själv. /Anton