Hög av seriers julkalender: Lucka 22

Neonfärgade och 80-talsdoftande omslag av Goñi Montes.

Neonfärgade och 80-talsdoftande omslag av Goñi Montes.

Marvels RoboCop #1

Marvels RoboCop #1

En av årets stora serieöverraskningar för mig var att den nya serien om RoboCop faktiskt inte var urrutten. I själva verket var den bra! Robo har sedan Paul Verhoevens film från 1987 funnits som serie, dels som rena tolkningar av filmerna men även helt originella historier.

Marvel hade licensen först och gav bl a ut en serie på 23 nummer. Tyvärr har jag inte läst mycket av den men visst blir man sugen med titlar som Robosaur och TV Crimes?

1992 övergick den till Dark Horse, ett förlag med erfarenhet av att jobba med många filmlicenstitlar och först ut var en hård och kul miniserie där Robo möter The Terminator för första (men inte sista) gången, skriven av Frank Miller och tecknad av Walt Simonson. Jag håller fortfarande denna serie högt då Miller ännu inte blivit spritt språngande galen och Simonsons stela men dynamiska stil passar perfekt.

Tyvärr har jag bara enskilda strönummer från Dark Horse övriga utgivning men de verkar spännande dels för att Robo hamnar i nya miljöer (ett snöigt Colorado t ex!) och dels för att duktige John Arcudi skrivit några av dem.

Frank Miller bjuder på sina typiska textrutor och Walt Simonson levererar i Robocop VS The Terminator.

Efter ett långt uppehåll tas licensen åter upp 2003 av Avatar Press, förlaget som gjort sig känt för att konsekvent se till att alla deras serier innehåller extremt grafisk våld. Avatar väljer att göra serieversioner av Frank Millers

Juan Jose Ryp tecknade slafsiga Robo-serier för Avatar.

Juan Jose Ryp tecknade slafsiga Robo-serier för Avatar.

oanvända manus till RoboCop 2 och anteckningar han gjort till RoboCop 3. Förlagets antagligen bästa illustratör, Juan Jose Ryp, tecknar. Tyvärr är det ganska förståeligt varför man inte använde just detta manus till filmen och trots att Steven Grant gör sitt bästa för att förvandla det till en läsbar serie kan jag tyvärr inte rekommendera någon av dessa.

2010 tar Dynamite Entertainment över licensen och får ur sig totalt tre hyggliga men oengagerande volymer, varav en är ett deppigt men intressant möte mellan Robo och The Terminator i 2011 års Terminator/RoboCop: Kill Human, som är en slags alternativ version av filmen Terminator 2, jag pratar mer om just den serien i avsnitt 39.

2013 flyttar licensen återigen och hamnar hos BOOM! Studios som återutger serierna byggda på Frank Millers skriverier samt en volym (vol. 4, The Human Element) som baseras på den nya RoboCop-rebooten från 2014.

Efter blott en volym baserad på rebooten påbörjades RoboCop vol. 5 som är en snyggt formgiven serie med slående omslag i 80-talsneon och som utspelar sig direkt efter originalfilmen.  Det är skrivet med rätt känsla för karaktärer och staden Detroit och författaren Joshua Williamson lyckas verkligen pricka en bra ton och utvecklar Robos partner Anne Lewis på ett bra och trovärdigt sätt. Tecknaren Carlos Magno får till en stil som jag bara kan beskriva som ren och skitig på samma gång som också passar bra. Man får massor av ED-209:or, onda brottslingar som möter sitt öde, ultravåld, detektivarbete och … Robo med en batong. Äntligen en Robo-serie som jag kan rekommendera!

Carlos Magna håller sig nära filmoriginalet.

Carlos Magna håller sig nära filmoriginalet.

//Freddie

PS. Jag pratar mer om RoboCop vol. 5 i avsnitt 170 och vill du lyssna på en genomgång av RoboCop-serier får  du en sådan i avsnitt 53.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *