Av alla djupdykningar och omtolkningar av en superhjältes ursprung som den gode Grant Morrison företagit sig slår denna mig som en av de konstigare. Och detta i ett författarskap vilket innefattar såväl The Invisibles som Seven Soldiers of Victory, Arkham Asylum och All Star Superman. Sistnämnda titel har åkallats flitigt i förhandssnacket kring Klaus, där Morrison och tecknaren Dan Mora tar sig an den högaktuelle hjälten som också har ett högkvarter vid nordpolen. I det första numret så framställs han som en rättrådig pälsjägare (något av en motsägelse i min bok, men ok) som reagerar starkt på att den tidigare så trivsamma staden Grimsvig under oket av en hjärtlös baron blivit extremt ogästvänlig. Klaus slår tillbaka när en av stadsvakterna lägger hand på ett barn, grips och blir nära nog ihjälslagen innan hans vargvän Lilli kommer till undsättning. Vi introduceras till baronens störda familj och får sedan se hur Klaus under påverkan av ”helande svampar” karvar ihop sin första säck avancerade klappar under loppet av en natt. Min förbluffade kommentar till detta är förstås: varför blir det aldrig den typen av resultat när jag har minnesluckor? Klaus nummer ett är inte det starkaste Morrison skrivit, men ger ändå någon bisarr form av mersmak. Vilka andra delar av legenden ska författaren ge sin säregna stämpel och tolkning av i de nummer som följer? Jag kommer läsa vidare.

Herrarna Anton och Freddie kan höras ge sin syn på tidningen i avsnitt 220 som du hittar längre ned på sidan!

//Anders L.